Substantiv

Substantiv - Genus, subjekt och objekt

Ordklassen substantiv kallas även för namnord. Substantiv är alla ord som är namn på saker, personer, platser, djur, växter, känslor, tillstånd och aktiviteter. Det finns både konkreta och abstrakta substantiv, samt egennamn. Ett substantiv kan antingen vara ett utrum, som även kallas "reale" eller "n-genus", eller så är det neutrum, som även kallas "t-genus".

Det finns en gammal ramsa som börjar med:

Substantiv är namn på ting, sådana som, boll och ring

Det är litet sant, men substantiv är så mycket mer. Substantiv är det namn eller ord vi har för olika "saker". Man kan dela upp substantiv på:

Personer syster rörmokare Jonathan gammelfarfar

Djur ekorre hamster kamphund

Saker boll ring sudd skattkista

Ämnen silver kväve, kolhydrat

Idéer nazism konservatism kommunism

Känslor sorg glädje hat kärlek

Oftast kan man sätta: en, ett eller flera, framför ett substantiv om det är i obestämd form, eller: den, det eller de framför ett substantiv i bestämd form. En ekorre - den ekorren ekorrar - de ekorrarna.

Konkreta och abstrakta substantiv

Som du ser i listan kan man "ta" på vissa substantiv som t.ex. hamster, medan andra inte går att "ta" på som t.ex. kärlek. De man kan "ta" på kallas för konkreta substantiv, medan de som man inte kan "ta" på kallas för abstrakta substantiv.

Egennamn

Ett egennamn är ett namn på en speciell person eller en speciell plats, ett speciellt djur eller ett speciellt föremål. Namn är också substantiv. Alla namn börjar med stor bokstav. Linda, Olle, Sverige, Europa.

Kollektivt substantiv

Ett kollektivt substantiv används om man har ett enda ord för en grupp människor, djur eller saker. familj, flock, hjord, skolklass.

Numerus

Numerus betyder antal. Nästan alla substantiv kan vara ett, eller fler än ett. Ental kallas för singular: (en) varg, (ett) getingbo Flertal kallas plural: (flera) vargar, (flera) getingbon

Det finns flera olika sätt att skapa plural från singular genom att ändra de sista bokstäverna i ordet:

-ar vargar

-or hackor

-er regler

-r skor

-n riken

- (ingen förändring) bord

På romska är alla substantiv antingen manligt eller kvinnligt. I svenskan säger vi ju hon om klockan t ex.

o raklo - pojken / le rakle - pojkarna
e rakli - flickan / le raklija - flickorna

och så samma sak men i objektsform

le rakles - pojken / le raklen - pojkarna
la raklija - flickan / le raklijan - flickorna

Några meningar för att visa skillnaden mellan subjekt och objekt. Vi använder oss av verbet dikhel som betyder ser.

O raklo dikhela la raklija - pojken tittar/ser (på) flickan
E rakli dikhela le rakles - flickan tittar/ser (på)pojken

O raklo dikhela le raklijan - pojken tittar/ser (på) flickorna
E rakli dikhela le raklen - flickan tittar/ser (på) pojkarna

Om ord är levande människor eller djur, eller kroppsdelar så används objektsformen ovan. För ord som inte är levande används subjektsformen även om ordet används som objekt, därför att i meningar, där objektet inte är levande, är det självklart vilket ord som är subjekt (den som utför handlingen).

E rakli dikhela o čher/tšer - flickan ser huset

Det finns också många maskulina ord som har plural som slutar på -a

o sap - ormen / le sapa - ormarna
o čher/tšer - huset / le čhera/tšera - husen
o muj- munnen / le muija - munnarna
o džukel - hunden / le džukla - hundarna

Många ord som har -i som pluraländelse, som de slaviska språken (ryska, serbokroatiska) och en förlängd form -ori, -uria,-urija,-urieä ser man också.

Den abstrakta ändelsen -iba, (-imos) som finns i grekiskan har precis som i grekiskan -ibe/-kanipe-mata som pluralform: o mariba- le maribe/(marimata) - 'kriget - krigen'. o bariba/barikaniba/ barimos=storhet, stolthet, lyx, skryt,ära, pompa. le baribe/barikanipe/barimata =arrogans, storslagenhet , högmod, arrogans,innebörd